Diskriminering/kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Personalkooperativet Filifjonkan
Verksamhetsåret 2024-2025
All form av diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden. Alla på förskolan är lika mycket värda och alla har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Ingen på vår förskola ska utsättas för mobbning eller någon annan typ av kränkande behandling. Det gäller såväl kränkningar mellan barn som mellan personal och barn samt mellan personal. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala och ske genom text och bild. Vi måste alltid ta den som uppger att han eller hon blivit kränkt, på allvar. Det är barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande.
Alla som arbetar i förskolan har skyldighet att aktivt motverka och förebygga alla former av kränkande behandling. Personalen är barnens viktigaste förebilder. På vår förskola arbetar vi för att alla ska respektera andra människors egenvärde. Det är viktigt att kunna leva sig in i, respektera och förstå andra människors situationer. Var och en måste utvecklas till att visa empati, respekt och ansvarstagande. Vår uppgift är att låta var och en finna sina unika egenskaper och främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Vi visar respekt för den enskilda individen och lyssnar på varandras åsikter och tankar.
”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas” (Lpfö 18)
Värdegrunden är utgångspunkten för vårt vardagliga tänkande och förhållningssätt och integreras i den dagliga verksamheten.
På förskolan har vi tre gemensamma värdegrundsord:
trygghet respekt ansvar
Våra mål är att:
• Alla ska känna sig trygga i förskolan, barn såväl som vuxna.
• Alla ska ta ansvar för sina handlingar och för den gemensamma miljön.
• Alla ska känna sig och bli respekterade för den man är.
Trygghet
Alla ska känna sig trygga på förskolan, barn såväl som vuxna.
Så här gör vi:
Ingen behöver vara rädd eller ledsen på förskolan.
Alla barn får sina behov, emotionella och sociala såväl som fysiska tillgodosedda.
Vid lämning finns det utrymme att ta emot varje barn på ett sätt som passar dem.
Ser till att det finns en dialog mellan föräldrar och personal och att föräldrarna får information om hur barnet har det på förskolan.
Har fasta och tydliga rutiner som är väl förankrade hos barnen och all personal är samspelta i dessa.
Tillsammans fångar vi alla de tillfällen i vardagen som lägger grundtrygghet i barngruppen.
Lägger mycket arbete på inskolningar och hjälper barnen att bli inskolade i barngruppen.
Ser till att förskolans miljö, både ute och inne, är säker för barnen att vistas i och för personalen att arbeta i.
Har fungerande rutiner och handlingsplaner för olyckshändelser, brand, kriser m.m.
Respekt
Alla ska känna sig och bli respekterade för den man är.
Så här gör vi:
Alla blir respekterade för den person man är och individuell hänsyn tas till personlighet och intressen.
Låter alla få uttrycka sina åsikter utan att bli kritiserade eller kränkta.
Väntar på sin tur och låter andra synas och höras.
Man är tyst och lyssnar när någon annan pratar eller berättar.
Man gör inte något mot eller med någon mot deras vilja.
Ingen särbehandlas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Ser till att alla är med i gemenskapen.
Ansvar
Alla ska ta ansvar för sina handlingar och för den gemensamma miljön.
Så här gör vi:
Säger förlåt om man gör någon annan ledsen.
Försöker ställa till rätta om man medvetet eller omedvetet gjort något fel.
Är försiktiga med saker, förskolans, sina egna och andras.
Står för det man sagt eller gjort.
Utifrån förmåga hjälper den som behöver hjälp.
Alla städar efter sig och plockar undan det man tagit fram.
Respekterar de regler som finns på förskolan.
Lär sig ta ansvar för och hjälpa till med enkla sysslor.
Bryr oss om varandras välbefinnande.
Förebyggande arbete:
Vi ger barnen en trygg, god och utvecklande miljö.
Varje höst startar verksamhetsåret på Stora med någon form av kompisprojekt för att skapa gemenskap och stärka gruppkänslan.
Personal, barn och föräldrar utvärderar verksamheten.
Utvecklingssamtal erbjuds varje termin.
Vi personal är viktiga förebilder.
Personal är alltid ute tillsammans med barnen och ingriper direkt om det behövs.
Gemensamma regler gås igenom bland personalen.
Tydliga regler och normer för barnen.
Vi skapar en inbjudande och trygg miljö.
Vi arbetar med behovsplaner regelbundet.
Värdegrunden diskuteras på personalkonferenser och planeringsdagar.
Vi strävar efter att arbeta i små grupper, för att synliggöra alla barn.
Vi bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med analyser av vårt arbete.
Huvudmannen har på varje styrelsemöte en punkt om kränkande behandling på agendan.
All personal känner till skyldigheten att anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.
På huvudmannens verksamhetsutvecklingsdagar görs en översikt med åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn.
Vid misstanke om kränkning:
Anmälan görs direkt till rektorn.
Rektorn anmäler direkt till huvudmannen.
Huvudmannen utreder och åtgärdar anmälan.
Därefter tas ställning till om fallet ska anmälas till polis eller socialtjänsten.
Utredningarna dokumenteras.
Prioriterade mål 2024-2025
2.1 Normer och värden
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
• Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället
2.3 Barns delaktighet och inflytande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation
2.4 Förskola och hem
Arbetslaget ska
• Ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
Redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts under verksamhetsåret finns i vårt systematiska kvalitetsarbete.
Skolverket säger:
Kränkande behandling, mobbning och diskriminering
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att det är diskriminering enligt diskrimineringslagen. Här hittar du definitioner och information om vad som gäller i arbetet mot kränkande behandling, mobbning och diskriminering i förskolan och skolan.
Vad räknas som kränkande behandling och mobbning?
Vad är kränkande behandling?
Det är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att det är diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är barnet eller eleven som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste barnet eller eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Barnet eller eleven kan också ta hjälp av personalen i verksamheten. Vad som är kränkande behandling måste avgöras i varje enskilt fall.
Det är viktigt att komma ihåg att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.
Källa: 6 kapitlet 3 § skollagen, proposition 2005/06:38 sidan 136 och följande.
Hur kan kränkande behandling ta sig uttryck?
Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av någon i personalen eller av flera andra barn eller elever i verksamheten. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på internet, till exempel på sociala medier.
Vad som är kränkande behandling beror på den enskilda situationen. Här är några exempel på sådant som kan vara kränkande behandling:
• En förskollärare tejpar över ett barns mun.
• En lärare kallar en elev för tjock inför klassen.
• En fritidspedagog trycker en elevs huvud mot väggen och håller sedan fast huvudet mot väggen.
• En elevassistent ger en elev en örfil.
• En lärare filmar en elev som är i affekt.
Källa: 6 kapitlet 3 och 9 §§ skollagen.
Är kränkande behandling samma sak som mobbning?
Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen. Det brukar kallas för mobbning om ett barn eller en elev blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier vid upprepade tillfällen.
Vad är skillnaden mellan kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier?
Det som är gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Diskriminering
Enligt diskrimineringslagen är diskriminering förenklat att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna
• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet,
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder.
Om diskriminering på Diskrimineringsombudsmannens webbplats
Det finns sex former av diskriminering. Två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Källa: 6 kapitlet 2–3 §§ och 1 kapitlet 4 § diskrimineringslagen.
Om trakasserier och sexuella trakasserier på Diskrimineringsombudsmannens webbplats
Arbetet mot kränkande behandling och mobbning
Vilket ansvar har skolan eller förskolan för kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier?
Förskollärare, lärare och annan personal i förskolan och skolan måste anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier som personalen får kännedom om och som sker i samband med förskolans eller skolans verksamhet till rektorn. Rektorn måste i sin tur anmäla vidare till huvudmannen. Skyldigheten att anmäla gäller oberoende av hur personalen får reda på kränkningen. Det kan till exempel handla om att ett barn eller en elev berättar om en kränkning för någon i personalen eller att hen själv ser eller hör något som kan vara en kränkning.
Inom annan pedagogisk verksamhet (25 kapitlet skollagen) och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet ska huvudmannen utse vem personalen ska anmäla till.
Personalens skyldighet att anmäla gäller alla händelser som kan vara kränkande behandling, trakasserier som sexuella trakasserier. Personalen ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan de gör anmälan till rektorn. De ska i sin tur inte göra någon värdering innan de anmäler vidare till huvudmannen. Anmälan ska göras skyndsamt.
Källa: 6 kapitlet 10 § skollagen, Skolinspektionens beslut med diarienummer 2011:1859 och Skolinspektionens beslut med diarienummer 2018:5136.
Vilka skyldigheter har huvudmannen?
Huvudmannen för en förskola, skola eller annan verksamhet som regleras i skollagen är skyldig att se till att det finns ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det gäller i varje verksamhet, till exempel i varje förskola eller skola. Huvudmannen ska
• se till att förskolor och skolor genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling
• se till att förskolor och skolor årligen tar fram en plan mot kränkande behandling.
Planen mot kränkande behandling ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Den ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som förskolor och skolor tänkt påbörja eller genomföra under det kommande året. Efterföljande års plan ska innehålla en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts.
Huvudmannen är också skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
Källa: 6 kapitlet 6–8 och 10 §§ skollagen.
När ska skolan eller förskolan anmäla till andra myndigheter, till exempel Polisen eller socialtjänsten?
Skolan måste informera socialtjänsten när de fattar beslut om avstängning av en elev i gymnasieskolan som är under 18 år. I andra lagar och regler finns det fler skyldigheter för skolan som de också måste förhålla sig till.
Om någon begår ett brott i skolan eller förskolan är det rektorn som får ta ställning till om man ska göra en polisanmälan.
Personalen i förskolan och skolan har också en viktig roll i att upptäcka när barn far illa eller när det finns risk för det. När det finns en misstanke om att ett barn far illa har huvudmannen och personalen i skolan eller förskolan en skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Med barn avses här alla barn och elever under 18 år. Skyldigheten att anmäla gäller oavsett om verksamheten är offentlig eller fristående.
Källa: 5 kapitlet 21 § skollagen och 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen.
Skolans ansvar för barn som far illa
Vilket ansvar har förskolan eller skolan för att hantera kränkningar som inte sker i deras verksamhet, men i samband med den? Till exempel på internet och i sociala medier.
Huvudmannen är ansvarig för att utreda och åtgärda kränkande behandling som sker i samband med förskolans och skolans verksamhet. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.
Huvudmannen måste utreda och åtgärda kränkande behandling från andra barn och elever och från skolans personal, men även från till exempel föräldrar. Det gäller även händelser som sker utanför förskolans och skolans verksamhet om de har koppling till verksamheten. Det kan till exempel handla om sådant som händer på vägen till eller från verksamheten eller i sociala medier.
Källa: 6 kapitlet 10 § skollagen.
Hur snabbt och hur ofta behöver rektorn anmäla kränkande behandling vidare till huvudmannen?
En rektor som får reda på att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med förskolans eller skolans verksamhet är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda vad som hänt. De ska även se till att få stopp på kränkningarna. I skollagen heter det att de ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Rektorns skyldighet att anmäla kränkningar till huvudmannen är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att skyndsamt utreda vad som hänt. Därför måste även rektorn göra sin anmälan till huvudmannen skyndsamt.
Ett exempel på vad Skolinspektionen i ett beslut inte tyckt är tillräckligt skyndsamt är en månad. I det enskilda fallet hade en skola ett arbetssätt och en rutin som gjorde att det gick upp till en månad innan de anmälde kränkande behandling till huvudmannen. Det var inte tillräckligt skyndsamt i skollagens mening, menade Skolinspektionen.
Källa: 6 kapitlet 10 § skollagen och Skolinspektionens beslut med diarienummer 42-2018:5136.
Plan mot kränkande behandling
Hur ofta ska planen mot kränkande behandling följas upp och vad ska den innehålla?
Huvudmannen ska upprätta en plan mot kränkande behandling en gång per år. Planen ska innehålla
• en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever
• en redogörelse för vilka åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
• en redogörelse för hur man genomfört de åtgärder man planerade i föregående års plan.
I planen bör huvudmannen också ange vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs och hur dessa ska följas upp och utvärderas. De mål som verksamheten har satt upp bör också stå med i planen. Planen bör också innehålla de rutiner som verksamheten har för akuta situationer.
Det är bra om planen innehåller en redogörelse för hur barn och elever ska medverka i arbetet med aktiva åtgärder.
Källa: 6 kapitlet 8 § skollagen.
Vilken rätt till information har vårdnadshavare när en elev blivit utsatt för kränkande behandling?
Om huvudmannens utredning om kränkande behandling leder till att man vidtar åtgärder mot en enskild person räknas det som myndighetsutövning. Då har eleven och vårdnadshavaren rätt att få ta del av information i ärendet, till exempel dokumentation om uppgifter och beslut och motivering av beslut. I 29 kapitlet 10 § skollagen finns det hänvisningar till alla de rättigheter man har i samband med myndighetsutövning i skolan.
Källa: 29 kapitlet 10 § skollagen.
Planens bakgrund
Enligt diskrimineringslagen och skollagen måste förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter – även kallat likabehandlingsarbete. Denna plan har framarbetats av förskolans rektor och pedagoger.